så att inte stormen skulle putta i mig i det vilda havet.
Vågorna blev större och större
och jag kunde inte sluta gråta.
Du höll fortfarande om mig och smekte mitt hår
och pussade mig försiktigt på pannan.
"Cálmate, pequeña. O si no las olas del mar y las lágrimas de tus ojos
formaran una inundación", viskade du.
Jag grävde mig djupare i din famn
och höll andan.
/M.
